Varför denna eländiga stress..

Fattar inte att det redan är mitten av februari, det har redan gått en och en halv månad in i det nya året 2017. Jag känner mig stressad, frågan mig inte om vad. Det är verkligen över allting just nu, företaget, högskoleprovet, Celinne växer så det knakar, hur jag ska bli ekonomiskt oberoende, mitt oerhört jobbiga sötsug.. Det bara fortsätter sådär hela tiden, jag har så svårt att koppla av och bara leva i nuet och jag vet att jag senare kommer ångra över att jag stressade över Celinnes period nu när hon bara är en bebis och jag bara ska ligga och pussa och gosa med henne. Jag måste påminna mig om det varje dag! 
 
Det som är värst just nu är företaget, vissa dagar pendlar jag mellan att bara skita i det för jag fattar ingenting av hemsidan och förlora dessa hundratusen jag la ner och andra dagar är jag i komigång tankar och vill bara köra. Den första tanken tar dock över oftare att skita i hela det projektet. Jag vet ingenting just nu känns det som. 
 
Vafan jag lever, jag mår bra, Celinne mår bra, Eddie mår bra. Jag tackar Gud för att jag är född i Sverige och för att få ha denna lyxiga mammaledighet och få se Celinne växa upp och få vara med henne! Så de så. :)
 
Nä, just nu måste min hjärna få vara ifred. Dags att duscha håret, igår blev det en 3 minuters dusch då lillskruttan uttryckte sitt klagomål klart och tydligt när jag stod i duschen. Vi får hoppas att det går bättre idag.
 
 
/ Leila Abou-Dabous